Wikipedia:Omdirigeringar
Från Wikipedia
Innehåll
- Vad är en artikel?
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
Länkar
- Interwikilänkar
- Bygg ett nät
- Omdirigeringar
- Externa länkar
En omdirigering (vanligast), redirect (engelska, hyfsat vanlig även på svenskspråkiga Wikipedia), vidarelänkning (ovanlig) eller transportsida (ovanlig) är en sida som automatiskt slussar besökaren vidare till andra sidor. Omdirigeringar kan liknas vid uppslagsord i pappersuppslagsverk där det står Se xyz, med den skillnaden att på wikipedia blir besökaren automatiskt slussad till det ord eller namn där artikeln finns. Omdirigeringen gör det lättare för läsare att hitta artikeln, på ungefär samma sätt som hänvisningen i pappersuppslagsverket gör – den underlättar både för wikipedias interna wikilänkar och för sökmotorer som Google.
När man hittar två artiklar om samma ämne under olika uppslagsord, dubblettartiklar, är det bra att slå ihop dem och samla texten under ett av uppslagsorden. På så sätt hittar wikipediabesökaren fram till rätt artikel, även om det står länkat till olika synonymer i olika artiklar.
Det är även bra att skapa omdirigeringar till artiklar från alla möjliga synonymer och namnvarianter man kan komma på. Med detta uppnår man två saker: dels luras inte wikipediaskribenterna att skapa dubblettartiklar i onödan, men inte minst leder omdirigeringen wikipedialäsaren till artikeln från andra artiklar där man länkat till exempel en annan stavning eller namnvariant av ordet.
Innehåll |
[redigera] Att skapa en omdirigering
En omdirigering skapas genom att ersätta hela sidans innehåll med en sådan här rad:
- #REDIRECT [[målord]]
där målord är namnet på den nya sidan som den nuvarande sidan skall omdirigeras till.
Förutom de fall där omdirigeringen är en felstavning av det riktiga artikelnamnet bör det omdirigerade ordet nämnas någonstans i artikeltexten. Annars går det inte att hitta artikeln via en sökning med exempelvis Google. Jämför Krakau som är en omdirigering till Kraków.
[redigera] Exempel på bra "förebyggande omdirigeringar"
En tumregel kan vara att omdirigera från alla de ord som nämns med fet eller kursiv stil i artikelns första mening – utom eventuell uttalsanvisning – eftersom man då täcker in det mesta. En mera detaljrik genomgång av bra typer av omdirigeringar finns här:
- Singular/pluralformer, till exempel från drakar till drake
- Bestämd form. Uppslagsorden står oftast (men inte alltid) i obestämd form, och artikeln om exempelvis levern bör gå att hitta både från detta ord och från lever.
- Synonymer, såsom hög hatt och cylinderhatt. I de fall det inte rör sig om rena synonymer utan om sådant som kan berättiga en egen artikel, ska någon omdirigering förstås inte ske. Sålunda omdirigeras exempelvis inte chapeau-claque till cylinderhatt.
- Alternativa namnformer av olika slag, bland annat slangord som till exempel snut till polisman.
- Namnformer på andra språk är relevant ibland. Vad gäller böcker, filmer och andra konstnärliga verk läggs artikeln i allmänhet under den svenska titeln om det finns en sådan, men det är mycket bra att lägga en omdirigering från originaltiteln. Samma logik gäller för exempelvis fiktiva personer, såsom Stålmannen – Superman. Man behöver inte omdirigera från namnformer på alla språk man kan komma på, men städer och andra geografiska platser bör helst få omdirigeringar från namnformen på alla språk som talas i staden, och gärna även äldre namn. Den polska staden Kraków har tidigare kallats Krakau på svenska; där vill man ha en omdirigering.
- Alternativa eller äldre stavningar. Exempel: vacuum och vakuum.
- Uppslagsord med för svenskan främmande bokstäver, olika typer av diakritiska tecken och liknande bör förses med omdirigeringar frÃ¥n en variant skriven med enkla svenska tecken. Vissa sprÃ¥k som till exempel isländska är fullsmockade av konstiga saker som vi svensksprÃ¥kiga, liksom vÃ¥r press, sällan fÃ¥r till rätt. Man ska kunna klicka pÃ¥ Vigdis Finnbogadottir och bli hänvisad rätt, trots att korrekt stavning är VigdÃs Finnbogadóttir.
- Vanliga felaktiga stavningar kan vara relevant att omdirigera från, kanske särskilt vad gäller namn där många inte vet hur en viss person stavar sitt namn. Exempelvis är det bra att Agneta Fältskog omdirigerar till Agnetha Fältskog.
- Facknamn och vetenskapliga namn av olika slag. Stellaria media bör exempelvis omdirigera till våtarv. Projekt växter har utarbetat en praxis för hur sådana omdirigeringar bör göras vad gäller växtartiklar.
- Smeknamn, artistnamn och liknande. Mora-Nisse bör gå att nå både från smeknamnet och från Nils Karlsson. Det är bra om artikeln om den finländske nobelpristagaren Artturi Virtanen går att nå både från Artturi Ilmari Virtanen, Artturi I. Virtanen, A.I. Virtanen och A. I. Virtanen.
- Vanliga förkortningar. Oftast (men inte alltid) ligger artikeln under det utskrivna namnet, och det är bra att lägga en omdirigering från förkortningen. Sålunda omdirigerar SCB till Statistiska centralbyrån.
- Alternativ versalisering. Sagan om Ringen är visserligen osvenskt och inte helt korrekt, men ändå tämligen vanligt och bör därför omdirigera till Sagan om ringen. Särskilt låt- och filmtitlar och annat på engelska som i originalspråket versaliseras, kan gärna förses med omdirigeringar från versioner med respektive utan versalisering.
[redigera] Omdirigering kan vara fel, men är det sällan
Var generös med omdirigeringar och gör hellre en för mycket än en för lite. Ett av de enstaka fall där omdirigering är fel är för begrepp som kan förväxlas, men som betyder helt olika saker. Till exempel ska joller inte omdirigeras till jolle.
[redigera] Kategorier i omdirigerade artiklar
Omdirigeringar kan läggas i kategorier. Tidigare behövde kategorierna stå på samma rad som #REDIRECT, men från version 1.6 av MediaWiki-programvaran (april 2006) krävs detta inte längre. Man kan alltså skriva förslagsvis så här:
#REDIRECT [[Artikelnamn]] [[Kategori:Kategorinamn]]
Kategorisering kan vara användbart för att ett uppslagsord (t.ex. Skalman) ska dyka upp i en kategori (Kategori:Svenska seriefigurer), trots att det är en omdirigering till Lista över figurer i Bamse#Skalman.
Engelskspråkiga Wikipedia använder ett invecklat system av mallar med namn som "R to ..." och "R from ..." för att ange vilket slags omdirigering det rör sig om, men detta saknar motsvarighet i svenskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Omdirigeringar mellan namnrymder
Omdirigeringar mellan Wikipedias olika namnrymder bör i allmänhet undvikas – de finns ju till för att hålla isär olika typer av Wikipedia-innehåll, och en omdirigering mellan namnrymderna motsäger detta. Särskilt bör omdirigeringar mellan själva artikelnamnrymden och användarsidor undvikas; information som finns på personliga användarsidor är inte av intresse för uppslagsverket och om den är det, bör den istället placeras i en vanlig artikel. Tidigare i Wikipedias historia var omdirigeringar mellan artikelnamnrymden och användarnamnrymden och Wikipedianamnrymden ganska vanliga, men nästan samtliga sådana omdirigeringar har raderats. Om du hittar en omdirigering mellan namnrymder, får du gärna märka den med {{Radera|Omdirigering mellan namnrymder}}, vilket uppmärksammar administratörer på att den dåliga omdirigeringen finns och bör raderas.
Exempel på omdirigeringar:
| Okej att omdirigera | Rekommenderas inte |
|---|---|
| Från användarnamnrymd till artikelnamnrymd | Från artikelnamnrymd till användarnamnrymd |
| Från artikeldiskussionssidor till användarnamnrymd | Från artikelnamnrymd till disksussionssidor |
| Från Wikipedia-namnrymd till artikelnamnrymd | Från artikelnamnrymd till Wikipedia-namnrymd1 |
| Från artikelnamnrymd till projektnamnrymd | |
| Från artikelnamnrymd till projektnamnrymd |
Fotnot: I vissa fall kan det vara befogat att länka från en artikel till en Wikipedia-sida, såsom med hjälp av mallar.
[redigera] Dubbla omdirigeringar
Dubbla omdirigeringar (alltså en omdirigeringssida som leder till en annan omdirigeringssida som i sin tur leder till en artikel) kan bland annat uppstå vid flytt av sidor. Dubbla omdirigeringar "fungerar" inte: istället för att hamna på den slutliga artikeln hamnar man på den andra omdirigeringssidan. I juli 2008 infördes därför en funktion i programvaran, Användare:Omdirigeringsrättaren, som automatiskt kan rätta till dubbla omdirigeringar vid flytt av sidor. För att detta skall fungera måste rutan "Uppdatera omdirigeringar som leder till den gamla titeln" vara ikryssad, se Wikipedia:Hur man flyttar en sida). Omdirigeringar som kommer till på andra sätt måste fortfarande åtgärdas för hand.
En lista över dubbla omdirigeringar finns på Special:Dubbla omdirigeringar.
[redigera] Att redigera en omdirigering
Ibland vill man ändra i en omdirigering: man kan vilja skriva en artikel om en tidigare förbisedd betydelse, fixa en dubbel eller felaktig omdrigering, återställa en artikelinfogning eller något annat. Men när man skriver in artikelnamnet hamnar man på målartikeln, inte den sida man vill redigera. För att komma åt denna finns det då en länk överst på målsidan, där det i liten stil står "(Omdirigerad från X)". Klickar man på länken hamnar man på den sida man vill åt, och kan därifrån redigera.